Azorernas historia

Azorernas historia sträcker sig tillbaka till 1400-talet då de 1427 upptäcktes av den portugisiske sjöfararen Diogo de Silves eller Gonçalo Velho (oklart vilket) som båda seglade för Henrik Sjöfarare. På sjökort från 1300-talet så kan man dock finna öarna uppmärkta, men man är osäker på om dessa uppgifter är korrekta.

Azorerna var obebodda fram till 1439 då öarna började koloniseras av människor främst från Algarve och Alentejo i Portugal. Detta år bildades Azorernas första by, Praia dos Lobos, och 1440 började Azorerna huvudö, São Miguel befolkas.

Följande århundrade så anlädde människor från övriga Europa, men främst från Belgien och norra Frankrike.

Under 1500- och 1600-talet fick Azorerna en för handeln strategisk position då de låg mitt i farleden för trafiken mellan Fjärran östern, Europa och Amerika.

Azornerna utvecklades under århundradena genom odling av olika grödor samt införande av boskap.

1829 så blev Terceira Azorernas huvudö. I mitten av 1900-talet så delades öarna in i tre distrikt utifrån öarnas tre största städer. 1976 blev Azorerna en självständig region och den tidigare uppdelningen i distrikt togs bort.

Azorerna har alltid varit en del av Portugal och har starka band med fastlandet, bland annat språkliga, men utgör idag en självstyrande region med eget parlament och egen regering.

Under århundraden utvecklades öarna genom att man började odla grödor och införa boskap. Azorerna har alltid varit en del av Portugal och har starka band med fastlandet, bland annat språkliga, men utgör idag en självstyrande region med eget parlament och egen regering.

Azorerna har fått sitt namn efter de fåglar som svävade över upptäckarna, Glador, som på Portugisiska heter Acores. Det visade sig senare att fåglarna i själva verkat var Ormvråkar, men namnet består än idag.